Min hjärna är upptagen. Var god dröj.

Min hjärna och tid är upptagen med projektarbete. Men lämna gärna ett meddelande efter pipet.
Dagens låt:
Cursive – Am I Not Yours?
...
"I can assure you I mean you no harm."

 "Who are you?"

"Who? Who is but the form following the function of what and what I am is a man in a mask."

"Well I can see that."
 
"Of course you can. I'm not questioning your powers of observation I'm merely remarking upon the paradox of asking a masked man who he is. "

Naturen.. Svenskarnas ärkefiende!

Vi av mänskligheten som kallar oss Svenskar bor, som vi alla är bekanta med, i en otroligt obehaglig klimatzon. (Vilket borde tyda på bristande intellektuell kapacitet) Men det är väl bara att acceptera..
Men det finns ändå olika sorters svenskar också (Tro´t eller ej) Två av dem skulle jag vilja ge uppmärksamhet just nu. Kämparna och Mesarna. Låt mig förklara närmare:
.
Kämparna: Kanske inte de mest intellektuellt högaktade individer. De är nämligen de som tar sig an Moder Natur i en evig duell. Det är de som om inte inser att detta är ett omöjligt krig att vinna. Men jag säger följande: "Man kan inte tvinga fram solen bara för att man går ut med en engångsgrill och ett kilo korv!"

Men vad ska man säga. Nog är de modiga alltid. Man kan säga att de är som hjältarna i alla hollywoodfilmer.. De står där inför sin familj och eldar upp dem med motiveringar som "Solen skiner, det finns inga moln så långt ögat ser... Vi tar med en grill, en filt och mat och kaffe. Det kommer bli jättemysigt!" Och vem kan stå emot ett sådant tal?!
.
Men till skillnad från filmvärldens hjältar så förlorar dessa "kämpar" alltid mot naturen! Det är ju bara +5°c ute! Kanske säger de när man åter sitter i soffan hemma i värmen efter "äventyret" : "Men det var mysigt med frisk luft.. Det var.. uppfriskande!"
Men sannerligen säger jag. Det är varken mysigt, friskt eller uppfriskande när fingrarna blivit blåa av att ha haft en korv i sina bara händer! Det är bara moraliskt fel att gå ut och grilla i detta väder!

Mesarna: Som du säkert förstår på överstående text så anser jag mig inte vara en naiv "Kämpe". Jag är en stolt "Mes".

Mesar känner man genast igen genom deras attraktiva utseende, charmiga närvaro och fina sångröst. De är även de som anses vara de smartaste personer i dagens samhälle. Det finns inget negativt med "Mesarna" (Med det lilla undantaget det inte så smickrande namn de tilltalas med. ""Mesarna")
.
Men du säger kanske nu "Men Kämparna gör i alla fall något mot deras eländiga situation." Men låt mig då genast säga följande: Orättvisa ska inte bekämpas med våld. Det ska bekämpas med ordets skarpa tunga..
Och det kan jag verkligen säga dig: Jag kämpar jag med! Jag klagar som bara den på detta eländiga väder. Men jag ska inte ropa hej innan jag hoppat över ån. Det är inte sommar, så jag ska inte bete mig som om det vore så.

Ge dig inte in i en dust du inte kan vinna..
Låt Moder Natur vara i fred.

Dagens låt:
I'm From Barcelona – We're From Barcelona

"It's a matter of professional integrity! No girl wants to marry a doctor who can't tell if
a man's dead or not!"


De och Dem

Som fortsättning på föregående inlägg så finns det ett missbruk av svenska språket jag kan störa mig på något fruktansvärt. Kan man inte veta vart man ska skriva "de" eller "dem" så kan man väl lika skriva "dom"! (Dom är ett ganska socialt accepterat sätt att skriva då det får användas i talspråk. Kan därför i de flesta sammanhang användas)

Sär skrivare.. Språkets ofrivilliga skojare!

Stekt kyckling lever. Brun hårig sjuk sköterska. Rök fritt.

Om detta inte var uppenbart så kan jag nu förmedla faktumet att förestående meningar innehåller alla en ev. fler särskrivningar. (Hoppas inte det blir för svårt att fatta vad som egentligen ska stå..)

Jag ser det som en mycket underlig företeelse att folk kan reta sig något så kolossalt på särskrivningar. För mig är det bara ett väldigt underhållande uppehåll i vardagen. Det må göra en text något mer svårförståelig. Men hur jobbigt är det!? Det tar ju oftast en hundradels sekund! (<-- Är det en särskrivning?) Den tycker jag man gott kan ta sig, utan att helt flippa ut.
.
Det finns lite olika teorier angående varför vissa har så svårt med att skriva utan att särskriva. Vissa säger att det till stor del beror på engelskans påverkan. (De har ju som känt inte samma sorts meningsuppbyggnad i sitt språk) Ett annat säger att det har med den visuella aspekten. Man föredrar att skriva tunnelbane åkare än tunnelbaneåkare. (Man tycker kanske att det verkar fel då ordet är så långt) Sen finns det fler och mer komplexa anledningar till detta språkets defekta utryck. Men det ska jag inte ge mig in på, för det är inte så roligt..
.
Jag blir uppriktigt glad när jag får se någons naiva försök att skriva när det misslyckas. Tex, när man går genom sommarens hetta i en varm stad. (De varma fötterna, det svettiga huvudet och den kladdiga känslan man får på kroppen gör vanligtvis en på något obehagligt humör.) Men när man helt plötsligt går förbi en lite utländsk närbutik med en skylt utanför som har texten som lyder "Mjuk glass" på sig så kan jag inte annat än le.. Det är ju verkligen underbart! Särskrivare är verkligen språkets ofrivilliga skojare.

Men sen måste jag erkänna att det finns en sorts särskrivning som jag vill uppmuntra till! Språket vi använder idag är nämligen i farozonen att förlora sitt liv.. Oftare och oftare finner man att man inte med ord kan beskriva vad ett ord betyder. Man får inte upp en bild i huvudet i sammanhang med ordet. Utan man får bara "en känsla" av vad ordet betyder.
.
Så därför vill jag uppmuntra till att börja skriva ordet "Godnatt" särskrivet. "God natt". På så sätt kanske vi kan förhindra att detta ord (som jag redan anser blivit utsatt för det) blir sagt av slentrian. Om man säger "godnatt"/"god natt" till någon så ska det vara tydligt att man faktiskt vill önska den andra parten en trevlig och god natt.
God dag!

Dagens låt:
Christian Kjellvander – Poppies And Peonies

"Oh my God, I'm getting pulled over. Everyone, just... pretend to be normal."


Social utmattning..

Jaha, då befinner jag mig i sitsen jag har befunnit mig i innan. I´m not in the people pleasing business.. Jag har alltid levt efter orden (Åh, nu kommer det mer engelska! Fy!) "Pick your battles" Men nu är jag bara socialt utmattad på vissa människor.. (De som känner mig vet att oresonlighet är den personlighet jag hatar mest på denna jord!)

Så om du nu märker att jag inte pratar så mycket med dig som jag brukar. Kanske sitter i min egen värld så beror det på att DU är dum i huvudet (Proveserande jag känner mig nu!!!) Detta kommer vara fallet ett par månader i framtiden. Jag orkar inte kommunicera med idioti. Så om jag inte pratar med dig...
(Du kan fråga om du känner dig utsatt.. Så kan jag bekräfta eller eventuellt lugna ditt oroliga sinne)


Vill föresten "föra ljuset vidare".. Ljuset i detta fallet heter Friska Viljor. Ett helt underbart band som Mr Emil Lax tipsade om. Friska Viljor
Dagens låt:
Amos Lee – Colors


"You're not funny, Tom. You're fat, and look as though you should be, but you're not."

Musikens påverkan på våra handlingar..

Jag satt som den fridfulla skolpojke jag är på soffan bredvid mina klasskamrater under tiden de satt och gjorde skolarbete.. (Man kanske undrar varför inte jag gjorde det.. Det får du fortsätta undra, för jag tänker inte svara på det)
Men hur som helst satt jag med benen i kors och lyssnade på musik på högsta volym på de hörlurar jag snodde av min far. Låten som skrålar in i mitt hörselcenter heter Yellow och de som är ansvariga för det lilla mästerverket heter Coldplay. Som alltid när jag lyssnar på Coldplay så stängde jag av omvärlden. (min egna värld är bäst helt enkelt)

Nu kommer det väsentliga.. Jag hade nämligen kommit förbi låtens intro och lyssnade för ögonblicket på orden:
"I came along
I wrote a song for you
And all the things you do
And it was called Yellow"
Medans dessa orden gjorde sin exit från mina hörlurar lade jag inte särskilt stor vikt på låten. (Den mest bara var där i bakhuvudet) Jag hade nämligen tankarna åt annat håll. (Lite äckligt är det) Jag satt nämligen som mest och funderade på om jag skulle bita av mina naglar eller inte.. Jag bestämde mig då att det sociala forumet jag befann mig i gjorde att det inte lämpade sig (dvs att jag befann mig i ett socialt forum över huvudtaget) But little did I know...
Musiken trappas nämligen upp och bygger upp för en refräng... Jag känner undermedvetet av en musikalisk spänning.
Dessa ord har blivit sjungna:


"So then I took my turn
Oh what a thing to've done
And it was all yellow"

NU!! Nu hörs körernas högtidliga stämmor, och jag finner mig själv föra handen mot munnen.
"Your skin
Oh yeah your skin and bones
Turn into something beautiful
And you know
You know I love you so
You know I love you so"
Nu har jag kortare naglar....

Jag inser nu hur mycket musiken kan påverka oss, vare sig vi vill eller tror det. Ganska intressant.. (Och det var ganska kul att få den högtidliga känslan medans jag satt där och bet..)


Det var LYCKA!


Dagens låt:
Grant-Lee Phillips – Blind Tom

"Well, I have all your equipment in my locker. You should probably come get it cause I can't fit my numchucks in there anymore."


Älskvärd låt

Låten i fråga är SÅÅ älskvärd att jag faktiskt ska tillägna ett helt inlägg åt att bara få dig att lyssna på den och kolla på texten.. Så här kommer namnet på den:


Me Without You – The Fox, The Crow And The Cookie

(Lyssna på den!!!!!)

Nedan följer texten. Titta på den när du lyssnar på låten. (ett måste!)
Enjoy!


"Through mostly vacant streets, a baker from the outskirts of his town
Earned his living peddling sweets from the ragged cart he dragged around.
The clever fox crept close behind, kept an ever-watchful eye
For a chance to steal a ginger spice cake or a boysenberry pie.

Looking down was the hungry crow, "When the time is right, I'll strike
And condescend to the earth below and take whichever treat I'd like."
The moment the baker turned around to shoo the fox off from his cart,
The crow swooped down and snatched a shortbread cookie and a German chocolate tart.

Using most unfriendly words that the village children had not yet heard,
the baker shouted threats by canzonette to curse the crafty bird.
"You rotten wooden mixing spoon! Why you midnight winged racoon!
You better bring those pastries back, you no-good burned-black macaroon!"

The fox approached the tree where the bird was perched, delighted in his nest.
"Brother Crow, don't you remember me? It's your old friend Fox with a humble request.
If you could share just a modest piece, seeing as I distracted that awful man."
This failed to persuade the crow in the least, so the fox rethought his plan.

"Then if your lovely song would grace my ears, or to even hear you speak,
Would ease my pains and fears." The crow looked down with a candy in his beak.
"Your poems of wisdom, my good crow, what a paradise they bring!"
This flattery pleased the proud bird, so he opened his mouth and began to sing:

"Your subtle acclamation's true! Best to give praise where praise is due.
Every rook and jay in the Corvidae's been raving about me too.
They admire me, one and all. Must be the passion in my caw!
My slender bill known through the escadrille, my fierce commanding claw!"

I got a walnut brownie brain, and molasses in my veins,
Crushed graham cracker crust, my powdered sugared funnel cake cocaine.
Let the crescent cookie rise. These carob colored almond eyes
Will rest to see my cashewed princess in the swirling marble sky.
Will rest upon the knee, where all the visions cease to be
A root beer float in our banana boat across the tapioca sea.
When letting all attachments go, is the only prayer we know,
May it be so, may it be so, may it be so, oh."




Tristess.. Dagens i-landsproblem!

Är inte tristess en av mänsklighetens mest meningslösa och bortslösade känslor?! Den grundar sig i ren brist på motivation att göra något åt känslan i fråga.. Det är ju väldigt sällan man faktiskt lider av "obotlig uttråkning".. Det enda människor orkar lägga energi på när de är utsatta för sin egen "bristande motivation" är att klaga på den(!?)
.
.
Jag menar speciellt i samhället som vi sitter fast i.. En av de största marknader som finns är ju just tristess-förstörelse! Filmer, musik (i alla dess fantastiska, till dess mest dråpliga former) , teater, Liseberg, hobby´s, spel... osv. Så misslyckat alltså! Jag kan ju inte säga att jag hållt mig borta från denna marknad. Men ÄNDÅ så befinner jag mig nu i ett tillstånd av tristess!!! Får man inte ta och kalla det ett misslyckande från underhållningsbranschen?!
.
.
Men det är nog faktiskt som min mamma alltid sa till mig när jag hade tråkigt som liten. "Om man inte har tråkigt, så kan man inte ha roligt" (Haha, jag fattade aldrig logiken i det uttalandet..) Men det är ju verkligen sant. Vi i bortskämda västvärlden är så bortskämda med underhållning att vi finner oss i ett ekorrehjul. Ju mer energi vi lägger ner, desto mer krävs för att underhålla hjulets rörelse (Dvs våran törst på stimulans av våra skrattmuskler..)
.
.
Så nu har de vart de vill ha oss.. Vi kommer aldrig sluta lägga pengar på det som har visat sig bli det enda som kan underhålla oss. (Vilket blir väldigt tragiskt för mig som inte har några pengar!!!) Nej fy på det!!!
.
.
Så därför ska jag ha tråkigt nu. (Men jag ska banne mig klaga på det.. Det är ju trots allt mitt enda nöje nu när jag har tråkigt.) Och när jag ska ha kul så ska jag använda min egen fantasi! (Inte någon annan högbetald kostymnisses sådan) Jag ska LEKA på riktigt! Emil, ska vi leka riddare i skogen precis som när vi var små?
.
Mina lekkamrater..
.
Nu hoppar jag av ekorrehjulet!
.
.
Dagens låt:
Joe Purdy - I Love The Rain The Most
.
.
"There is a world outside La Mancha. There is a great elsewhere, my neighbor. And there we may both find fame and fortune."
.
(Ironiskt att jag citerar film, och tipsar om en låt efter det inlägget..)

Pengar. Para. Raha. Cash. Dinero. Soldi.

Jag använde lexikon för att skriva titeln.

Ibland så känner man bara att verkligheten kommer med en taggig järnhandske och ger en en riktigt saftig örfil.. (Hände mig precis.. Tyvärr är det inte första gången min "kind blir öm" av verklighetens elakheter.) Jag sitter och läser vad som händer i mina vänner liv (Nu för tiden så umgås man ju genom korta koncisa meddelanden som "skriks ut i det offentliga rummet" (Likt detta inlägg) Dvs, jag läste Emils och Linus bloggar..) %% Hur som helst så ser jag där hur de ska till Kent nu snart...
.
Grattis vill jag då säga till er små b@jskorvar! Jag menar det! Jag hatar PENGAR!!! Det är så dumt! (Jag vet inte, men jag misstänker att mitt hat mot sådan valuta grundar sig i en skuld till min förfader på 5000kr.. Men jag vet inte (?!) *Pust)
.
Nu är det inte så att jag över huvud taget fått frågan om jag vill följa med (Vilket är en fråga i sig.. VARFÖR EMIL?!) Utan jag bara blir frustrerad över hur beroende man är av pengar. Jag märker bara hur mycket jag går miste om i sociala upplevelser nu.. Haha! <-- (Ett tragiskt skratt)
.
.
Tänk dig fyra nostalgiska gamla farbröder i en bastu (Med handukar!! Inget snusk nu ditt äckel!!) De sitter där utmattade av årens påfrestningar. Men med var sin öl, svettiga anleten och ångan skymmande deras redan nästan helt obefintliga syn. Men det finns en anledning till att de vill sitta där tillsammans halvnakna.. De har underbara minnen tillsammans. De gick som unga på konserter, åkte på resor, träffade människor av alla dess karaktärer och gjorde allt det man ska göra som ung. De sitter där och skrattar och ser tillbaka med glimten i ögat.
.. Mika, Fred, Emil och Linus sitter där och kramas och har myspys (Dock otroligt manligt sådant!) Men vet du vem som inte är med? Jo det är Timothy!!! Han dog nämligen för han gjorde inget roligt som ung.. Han avled av "minnesbrist".. Inga roliga minnen där inte. Han var nämligen skyldig sin far 5000 kr... (Då har man inte råd med minnesvärda upplevelser)
.
.
..haha!! <-- Detta är fortsättningen på skrattet som påbörjades innan min lilla vision. (Visionen är avlösaren av skrattet) Så där har du det! Det är därför verkligheten bestämmer sig för att slå mig med öppen hand med jämna mellanrum... Dock kan det hjälpa att lyssna på bra musik när olyckan faller på. Tex, Grant Lee Phillips!!!
.
Grant Lee Phillips <-- Lista på spotify

.
"I fail to recognize the correlation between losing ten grand, hospitalizing Gorgeous, and a good deal."
.



Händelsefulla helger varvat med utmattade veckodagar.. (+ partypizza)

Det är ett välkänt faktum att "toppen" är ett ställe som är svårt hålla sig på. Speciellt om man vill "Ligga på topp". Men det är helt enkelt bara så jag lever.
.
Jag har den senaste tiden inte uppdaterat så mycket. (Jag behöver ju inte ursäkta mig, då du förmodligen inte bryr dig..) Men jag kan i alla fall FÖRKLARA mig. (Anledningen har med den lilla "inledning" jag har gjort i början av inlägget.)
.
Jag har haft fullt liv på helgerna om man säger det så. *OBS! Kommer nu komma ett par interna uttalanden.. Grisarna har sprungit lösa, modellera (utan lera), ölprovning, rumpor (m.m.), utsättande för livsfara på tyskt supermarkets tak och sist och ändå absolut inte minst... JAKTEN PÅ PARTYPIZZAN!!! Du förstår nog nu mycket väl att jag inte har kraft kvar till att skriva när jag kört på SÅ hårt under helgerna.
.
Nu när jag ändå nämnt den omtalade "partypizzan" så kan jag lika gärna göra en efterlysning i frågan. Vi är nämligen fyra desperata pionjärer (dvs nytänkare och upptäckare) som börjat vårt letande efter den perfekta partypizzan. Detta låter kanske enklare än det i själva verket är. Vi har nämligen efter ordentlig eftertanke och meditation kommit fram till att en sådan har vissa högt satta kriterier att uppfylla. Nedan följer de kända ingredienserna till en partypizza..
.
.
Partypizza:

1.Massa kött (Äckligt mycket i alla dess
smaker och konsistenser)
2. MASSA SÅS! (Även dessa i flera smaker
men ett måste är bearnaise)
3.Ett litet drink-paraply nerstucket i pizzans center.
4....... (denna ingrediens är okänd för mänskligheten)
.
Hur vet jag om det är en partypizza?
Detta vet du när du tar ett bett på skapelsen.. Smakexplosionen ska fylla dig med en sådan partykänsla att varje liten fiber i din kropp spritter till, så att dina armar flaxar som i fågelliknande dans och din mun öppnas i ett jublande skri. (Om dessa kriterier inte uppfylls så är det tyvärr inte en partypizza)
Efter en partypizza så är kärlkramp ett väntat resultat. (Dock inte av avgörande moment)

.
Så om du nu har någon aning om vart man kan finna denna partypizza så skriv ett inlägg i denna blogg, eller ring till efterlyst...
.
.
Dagens låt:
The Times They Are A Changing - Mason Jennings
.
"All bubble-blowing babies will be beaten senseless by every able-bodied patron in the bar"

RSS 2.0