Nattlig inspiration och ugglor i mossen

Det är inte längre någon idé att förneka mitt skrivandes natur.. Jag är, liksom min kamrat i kylen en nattuggla (*Får förklara det uttalandet senare i inlägget. Stay with me!) Jag kan inte skriva något som helst vettigt på dagen. Det är som om det tar hela dagen för detta kaos som befinner sig i mitt huvud att kunna samla sig för att sedan kunna ge sig i utryck i några som helst läsbara termer.

Det låter nog lite konstigt, men det är faktiskt sant. Men detta är ju faktiskt något som är ett genomgående tema för hela mitt liv. Många skulle nog vilja kalla det för att skjuta upp allt i framtiden (Låta "FramtidsTimothy" ta hand om problemet) Men jag vill kalla det att samla mina tankar. Jag har ett visst prestationskrav på mig själv som gör att jag aldrig kan göra något förrän sista stunden. (Vilket förhoppningsvis inte innebär att det är FÖR sent..) Detta kan handla om allt mellan en dag, vecka eller ett år. (Tyvärr innebär inte denna livsåskådning enkelhet i vardagen.. I am doomed to fail sometime)



*När min förmåga att skriva förbättras på kvällarna, blir
mitt utseende tyvärr mindre smickrande.



*Tillbaka till det där med nattugglan som tydligen ska vara min kamrat. (Som därtill ligger i min frys) Jag kom nämligen hem idag och såg fram emot en smaklig pizza (dock inte en "partypizza") Men innan pizzorna han hamna på bordet (för att sedan fortsätta sin resa igenom kroppen) så ser jag mamma gräva i frysen.. Strax efter kastar hon fram en påse med en död uggla i (!!!!?!?!?!) Detta är enligt mig en högst spektakulär (för att inte säga magstark) gest att göra inför sin son innan maten. Men av någon anledning påverkade inte det min förmåga att äta.
Så denna kväll har jag både fått mina "ugglor i mossen" konstaterade och ätit tillgodosett mitt behov av pizza med bearnaise. Mums! *Jag och ugglan är numera nära kamrater..


Dagens låt:
Sunshine - Matt Costa



"Let me explain something to you. Um, I am not "Mr. Lebowski". You're Mr. Lebowski. I'm the Dude. So that's what you call me. You know, that or, uh, His Dudeness, or uh, Duder, or El Duderino if you're not into the whole brevity thing."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0